Ni vet det där leendet man använder när allt är åt helvete men ändå ler man för att man inte ska visa sig svag?
Vad gör jag nu för tiden då? Jo jag jobbar, och det är ju bra för då tjänar jag pengar. Min vackra ängel Stina har gått bort nu, cancern vann.. Känns skit! Jag kommer aldrig mer få se hennes vackra leende och känna hennes doft eller få en stor kram av henne. Men alla minnen jag har med henne och bilden av henne kommer jag alltid bära med mig. Jag bröt ihop totalt när jag fick reda på det, ringde till Malin och hon åkte flera mil till mig för att finnas där. Helt sjukt vad underbar hon är! Jag behöver inte låtsas vara någon annan med henne, jag är mig själv och kan även visa mina dåliga sidor men vad som än hänt har hon alltid funnits vid min sida! Jag tror jag inte kan hitta en bättre vän än henne!
Den här sommaren här varit skit bokstavligen. Sparar pengar för fullt för att i november åka till Thailand med Malin! Där ska vi leva livet och jobba lite. Nu sitter jag på mammas jobb och ska snart gå och käka, mamma bjuder ;) Sen åker jag till "lillasyster" och myser :)
Jag har även börjat satt mina gränser och är inte längre rädd för att säga emot, det räcker nu! Jag är så less på att varje gång bli besviken och ledsen, fuck you!
Puss och kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar